Den magiska gränsen ( v12)

Så var man äntligen här, vid den smått magiska gränsen vecka 12. För er som kanske inte är helt insatta så innebär passagen av vecka tolv att misfallsrisken mindskar med ca 90%, man går även in i graviditetens andra fas. Det är med andra ord en milstolpe påvägen. o visst känns det som man kan pusta ut lite nu. Många väntar ju tills de passerat denna magiska gräns innan de berättar för vänner o bekanta, men som ni vet kan vi ju inte hålla tyst utan ahr ju redan läckt ut nyheten :)

Under veckan som gått har jag lidit av en grym trötthet o somnat vid åtta på kvällen, tycker lite synd om min älkade make då jag inte varit så roligt sällskap. Har ju även haft problem med illamående men det känns som det äntligen börjar lugna ner sig nu.... jag hoppas på att så ska va fallet.

Jusst i skrivande stund sitter jag hemma o vilar. Gick till jobbet o va lite hes igår, vilket resulterade i att jag knappt kan prata alls idag. Så att springa runt o jaga barn va inte o tänka på utan jag ahr unnat mig en dags vila. Otroligt välbehövligt kan jag säga, börjar sakta känna mig som en människa igen. Ikväll blir det fredasmys framför idol o sen får vi se vad helgen har att erbjuda. Känns skönt att inte ha allt fullbokat redan tycker jag.

Nää nu kommer älsklingarna hem så nu ska jag gå o kramas lite (eller mycket kanske)

Dax för inskrivning ( vecka 10+2)

Idag har vi varit på inskrivningssamtal hos barnmorskan. Valde att ha samma BM som med Olle eftersom jag tyckte hon var så himla bra oxå känner man ju henne redan vilket gör saker o ting enklare tycker jag. Min älskade man o make var givetvis med. Tycker det är gulligt av honom att han vill hänga med på sånna här grejer o va så delaktig redan från början.
Det blev som vanligt en del rutin frågor om rökning, alkohol, o sjukdomar o sånt. o sen en rutin koll på mig, ska dit till veckan o lämna en bunt blodprover kunde inte göra det idag eftersom labbet redan stängt för helgen, gött att det inte e så långt ifrån jobbet i alla fall.

Mår fortfarande illa ( läs spyr som en kalv) varje morgon o kväll o ibland mitt på dan, inte en helt trevlig upplevelse så nu fick jag order att äta åksjuketabletter två gånger om dan för o se om det kan bryta mönstret. Har ju gått ner 5 kg sen jag fick reda på att jag var gravid, och även om jag har och ta av så e det kanske inte så lyckat att det fortsätter i den takten.

E det lång tid kvar? ( vecka 8 )

glöm allt vad jag skrev om att må bra..... jag mår rent förjäkligt. Är trött så jag kan somna stående, har finnar överallt, taskit hår och spyr som en fontän morgon, kväll, mitt på dan, så fort jag äter, tänker eller känner lukten av mat. Att jag sen ligger hemma med västa hostan o 39 graders feber gör ju inte det hela lättare direkt. fy...... hade det här vart första gången hade nog inte Olle fått några syskon.....
Näää nu ska jag däcka i soffan igen....

baby on board ( vecka 6)

Ja så va det alltså dax igen..... ett syskon till Olle är på väg..... visste du inte? Näää det är inte så många som vet än...... knappt vi själva... konstaterade det här om dagen...... så än är det bara närmsta familjen som vet.
Och Nej det var inte planerat, inte denna gången heller... visst nu hade vi ju pratat om det och att vi nog skulle börja försöka nu under hösten nu när jag ahr jobb och så. Men så långt hann vi alltså inte. Och med tanke på alla som försöker och försöker och inte lyckas så ska man väl inte klaga. Än så länge mår jag hyfsat bra, trött och lite humörsvängningar men det är allt.

Börjar så smått komma in i jobbet oxå ( har ju fått ett lång vik på en förskola). Håller jusst nu på att skola in mitt första barn, e spännande och jätte kul och jag är rätt säker på att det kommer gå bra.